Svensk tillväxthistoria 1850–2022: därför har Lars Jonung fel

I våras publicerade Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi, artiklar där han för fram tesen att den svenska tillväxten relativt omvärlden varit som högst när den ekonomiska politiken präglats av liberalism och nyliberalism och att Sverige halkat efter när socialdemokratin dominerat. Texterna väckte stor uppmärksamhet och satte igång en bred diskussion om hur svensk tillväxthistoria bör förstås.

I denna rapport granskar Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia, Jonungs slutsatser. Genom att gå igenom historiska data och etablerad forskning visar rapporten att Jonungs bild är selektiv och ofta långt ifrån verkligheten. De hypoteser han lägger fram står sig inte väl jämfört med standardförklaringarna till Sveriges relativa utveckling under de 170 år som han undersöker. Jonung prövar överhuvudtaget inte sin hypotes gentemot dessa förklaringar, vilket gör hypotesens förklaringsvärde högst oklart. Valet av brytpunktsår framstår dessutom snarare som anpassat till hypotesen än till historien.

Avgörande förutsättningar för såväl svensk relativ framgång som eftersläpning ignoreras eller skyndas förbi i svepande ordalag. Rapportens slutsats är att Jonungs historieskrivning är tendentiös och dåligt kopplad till verkliga historiska förlopp.

Rapporten visar behovet av en mer nyanserad och empiriskt förankrad diskussion om Sveriges ekonomiska utveckling.


Katalys på sociala medier

        

Missa inte exklusiva erbjudanden och inbjudningar till spännande evenemang – börja prenumerera på Katalys nyhetsbrev!

Genom att anmäla dig till nyhetsbrevet godkänner du vår personuppgiftspolicy