Ladda ned
Anton Levein, central ombudsman på Elektrikerna och expert inom yrkesutbildningsfrågor, visar i denna rapport på stora brister inom Yrkeshögskolan och förlag på hur den bör reformeras.
Kontrollen av yrkeshögskolan har stora brister. Under 2023–2025 beslutade Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) om statsbidrag på 14,8 miljarder kronor. 8,6 miljarder (58 procent) gick till 38 koncerner där myndighetens egen kvalitetsgranskning underkänt minst en utbildning. 72 procent av hela åtagandet gick till aktiebolag.
Kvalitetsbrist lönar sig. De tio största utbildningskoncernerna gjorde 266 miljoner kronor i resultat på 2,3 miljarder i omsättning, en nettomarginal på 11,4 procent mot näringslivets genomsnitt på 7,2. Det mest lönsamma bolaget redovisar 43,3 procents marginal på intäkter som till största delen är statsbidrag. Fyra av de fem mest lönsamma har minst två underkända utbildningar.
Underkännandet saknar konsekvens. Fyrtio dagar efter att MYH stämplat en utbildning som av ”bristande kvalitet” beviljade samma myndighet samma anordnare 15,1 miljoner kronor för en ny variant av samma utbildning. Sammanlagt fattade MYH 18 liknande bifallsbeslut under perioden.
Kraven är otydliga redan före kontrollen. Anordnaren utformar själv sin utbildning och examinerar sina egna studenter. Pedagogiken prövas först i efterhand, hos de ynka 3 procent av utbildningarna som granskas per år. Facklig medverkan krävs bara på nationell nivå, till skillnad från gymnasieskolans programråd där arbetsmarknadens parter ingår.
Vi föreslår sex reformer, varav den viktigaste är en sanktionsstege i lagen om yrkeshögskolan efter norsk modell: åtgärdskrav med frist, därefter stängning och stopp för nya ansökningar.
