Katalys

I No. 57 ”Klass och hälsa” analyserar forskarna Karl Gauffin, Christer Hogstedt och Per-Olof Östergren hur de sociala hälsoklyftorna har blivit allt större de senaste 30 åren i Sverige. Människor med lägre inkomst och utbildning lever kortare och sjukare liv än priviligierade grupper.  Förutom att ge en beskrivande översikt över den ojämlika hälsan i Sverige […]

I Katalys No. 56 ”Välfärdsmodellens omvandling” visar rapportförfattarna Majsa Allelin, Stefan Sjöberg, Markus Kallifatides och Viktor Skyrman hur den svenska välfärdsmodellen sedan 80-talet och framåt har genomgått genomgripande förändringar. Resultaten är bland annat att antalet privata aktörer i välfärdssektorn ökar som en följd av politiskt skapade välfärdsmarknader, att gemensamma skattemedlen finansierar i högre grad privata […]

I Katalys No. 55 ”Ägande- och förmögenhetsstrukturen och dess förändring sedan 1980” visar författarna Markus Kallifatides, Majsa Allelin, Stefan Sjöberg och Viktor Skyrman att koncentrationen av makt och ägande i Sverige har blivit allt mer ojämlikt. För att samhällsutvecklingen ska kunna vändas i riktning mot ökad jämlikhet krävs det att den breda vänstern tar kampen […]

”Lågt lönemärke gynnar högavlönade” är den första rapporten i projektet ”Lönebildning för jämlikhet” av 6F – fackförbund i samverkan i samarbete med Katalys.  I rapporten undersöker rapportförfattaren och f.d. LO-ekonomen Mats Morin hur de lönenormerande avtalen och lönerelationerna har utvecklats mellan arbetare och tjänstemän i näringslivet sedan det normerande avtalet 1998. I relation till tjänstemännen […]

I Katalys no. 54 ”Arbetarrörelsens blinda fläck – om kvinnors prekära arbeten” analyserar utredaren Elinor Odeberg hur den svenska ekonomin har gått från att vara i huvudsak industribaserad till att vara i huvudsak tjänstebaserad, en utveckling där mer av det obetalda arbetet blivit betalt tack vare välfärdsstatens utbyggnad. Detta är också en utveckling som påkallar […]

I Katalys no. 53 analyserar forskare Anders Neergaard rasifieringen av den svenska klasstrukturen, det vill säga hur klass vävs samman med ojämlikhet grundat på människors födelseland och utseende. Han efterlyser en bredare förståelse för vem som utgör arbetarklassen i dag för att vi skulle kunna lyckas bekämpa klassamhällets ojämlikheter. Att förstå klasstruktur utan att förstå […]

I Katalys no. 52 analyserar professor Gunnar Olofsson medelklassens roll och position i klassamhället och i klassanalysen. Ett särskilt fokus läggs på välfärdsprofessionerna, en grupp som delar attribut både med arbetarklassen och borgarklassen. Samtidigt följer professionerna ett mål som är kopplat till att tjäna patienter, elever och klienter, inte att öka privata företags lönsamhet.  Den […]

I Katalys no. 51 ”Medelklassens förändrade maktposition” analyserar Lovisa Broström deklasseringen av traditionella medelklassyrken så som poliser, sjuksköterskor och lärare i tider av New Public Management. Många inom medelklassyrken upplever förlorad kontroll och inflytande över de egna arbetsuppgifterna. Därmed liknar dessa yrken allt mer traditionella arbetarklassyrken. Kommer medelklassen söka solidaritet uppåt eller nedåt?

I Katalys rapport no. 50 ”I väntan på klasspolitik” slår rapportförfattaren Hampus Andersson fast att slutsatsen att relationen mellan klass och ideologi har försvagats är förhastad. Rapporten visar att det nya politiska landskapet inte beror på att arbetare slutat vara vänster i traditionell mening. Klass och ideologi hänger fortfarande tydligt ihop. Att klass och politik […]

I Katalys rapport no. 48 ”Klassamhällets tystade röster och perifera platser” belyser forskarna Lotta Svensson och Mikael Vallström det nutida svenska klassamhället utifrån de platser som har blivit marginaliserade i och med globaliseringen och de som bor på dessa platser. En central fråga är varför det har varit så tyst i offentligheten om vad som […]