Katalys

I Katalys no. 54 ”Arbetarrörelsens blinda fläck – om kvinnors prekära arbeten” analyserar utredaren Elinor Odeberg hur den svenska ekonomin har gått från att vara i huvudsak industribaserad till att vara i huvudsak tjänstebaserad, en utveckling där mer av det obetalda arbetet blivit betalt tack vare välfärdsstatens utbyggnad. Detta är också en utveckling som påkallar […]

I Katalys no. 53 analyserar forskare Anders Neergaard rasifieringen av den svenska klasstrukturen, det vill säga hur klass vävs samman med ojämlikhet grundat på människors födelseland och utseende. Han efterlyser en bredare förståelse för vem som utgör arbetarklassen i dag för att vi skulle kunna lyckas bekämpa klassamhällets ojämlikheter. Att förstå klasstruktur utan att förstå […]

I Katalys no. 52 analyserar professor Gunnar Olofsson medelklassens roll och position i klassamhället och i klassanalysen. Ett särskilt fokus läggs på välfärdsprofessionerna, en grupp som delar attribut både med arbetarklassen och borgarklassen. Samtidigt följer professionerna ett mål som är kopplat till att tjäna patienter, elever och klienter, inte att öka privata företags lönsamhet.  Den […]

I Katalys no. 51 ”Medelklassens förändrade maktposition” analyserar Lovisa Broström deklasseringen av traditionella medelklassyrken så som poliser, sjuksköterskor och lärare i tider av New Public Management. Många inom medelklassyrken upplever förlorad kontroll och inflytande över de egna arbetsuppgifterna. Därmed liknar dessa yrken allt mer traditionella arbetarklassyrken. Kommer medelklassen söka solidaritet uppåt eller nedåt?

I Katalys rapport no. 50 ”I väntan på klasspolitik” slår rapportförfattaren Hampus Andersson fast att slutsatsen att relationen mellan klass och ideologi har försvagats är förhastad. Rapporten visar att det nya politiska landskapet inte beror på att arbetare slutat vara vänster i traditionell mening. Klass och ideologi hänger fortfarande tydligt ihop. Att klass och politik […]

I Katalys rapport no. 48 ”Klassamhällets tystade röster och perifera platser” belyser forskarna Lotta Svensson och Mikael Vallström det nutida svenska klassamhället utifrån de platser som har blivit marginaliserade i och med globaliseringen och de som bor på dessa platser. En central fråga är varför det har varit så tyst i offentligheten om vad som […]

I Katalys no. 49 ”En fråga om klass i framtidsstaden Malmö” kartlägger Mikael Stigendal, professor i sociologi vid Malmö universitet, klassamhället och arbetarklassen i Malmö. Mikael Stigendal lyfter dessutom blicken från den närsynta debatten om Malmö som problemstad mot ett potentialorienterat samhällsperspektiv. I ett sådant perspektiv, menar Stigendal, fyller begreppet klass en central funktion.  Närmare […]

I Katalys no. 47 ”Vilka är ’vi’ i jämställdhetspolitiken?” analyserar Birgitta Jordansson och Linda Lane svensk jämställdhetspolitik ur ett klass- och etnicitetsperspektiv. Rapporten påvisar hur en förskjutning, med fäste i en nyliberal samhällskontext, leder till individualiserade lösningar på den grundläggande konflikt mellan lönearbete och ansvar för hemmet och familjen som är en av kärnpunkterna i de […]

I Katalys no. 46 diskuterar forskarna Ester Pollack och Sigurd Allern några av de demokratiproblem som är knutna till en samhällsutveckling där privat, kommersialiserad lobbying spelar en växande politisk roll och där politiskt tillitskapital kan utnyttjats kommersiellt.  Rapporten visar att Sverige är ett av de länder i den rika världen där en snabb och obehindrad […]

I no. 45 ”Det nya arbetslivet: management-by-stress” belyser Mikael Nyberg hur tekniken har förändrat arbetslivet men på ett sätt som inte finns med i dagens berättelse om digitaliseringen av samhället och arbetsmarknaden: tvärtemot många idéer om ett förändrat samhälle handlar mycket om ett skärpt klassförtryck istället för ett helt nytt samhälle. Men den nygamla produktionsmodellen […]